Sammanfattning av bestämmelser för färder inom Europa

Långfärd inom EU, sammanfattning av gällande formaliteter

Pass och visum

Än så länge får vi släpa med passet för båtfärder utom Norden. Visum är bara nödvändigt till de f.d. östblocksländerna Ryssland, Ukraina och Serbien, förutom vissa länder utanför EU runt Medelhavet. Turkiet är visumfritt för svenskar.

Registrering av båt

För båten behövs någon form av dokumentation. Skepp, dvs. fartyg mer än 12 m långa och 4 m breda, ska vara registrerade i skeppsregistret och får därmed nödvändiga dokument inkl. ett nationalitetsbevis. De flesta europeiska länder godtar för övriga fritidsfartyg ett internationellt certifikat för fritidsbåtar. Detta kan skaffas från SXK eller SBU för en giltighetstid av två år.

Eftersom SXK m.fl. är av regeringen befullmäktigad att utfärda ett nationellt certifikat för fritidsbåtar har Hugo Tiberg gjort en översättning av den förordning som medger detta. Det har nämligen förekommit att franska tullare inte tycker att SXK är en myndighet utan en klubb. Ladda ned den här: Certifikat

Men somliga länder nöjer sig inte med mindre än att man har ett officiellt dokument för båten. För dessa länder krävs det ett "flaggbrev", d.v.s. ett nationalitetsbevis.

Om du tänker skaffa ett sådant måste båten registreras i Transportstyrelsens båtregister

http://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fartygsregistret-sjofartsregistret/Bat/ 

varvid du samtidigt beställer ett nationalitetsbevis (kostnad flera tusenlappar!). Detta nationalitetsbevis innehåller fartygets namn, registreringsbeteckning, hemmahamn, tillverkningsår, längd och bredd samt en försäkran om svensk nationalitet och att det införts i det nationella registret.

NYHET  Efter mycket letande på Internet har jag nu funnit en uppgift om att att Frankrike f.o.m. 1/1 2006 godtar ett  Certificat international de bateau de plaisance  för fritidsbåtar upptill 15 m även på maritima avsnitt. Tidigare godtogs detta enbart på inre vatten.

Kompetensbevis

För hela EU gäller för yttre vatten samma bestämmelser som i hemlandet. Dvs. en svensk medborgare ska ha ett kustskepparintyg om fartyget är ett skepp, annars finns inget krav. Ska du emellertid hyra en utlandsflaggad båt är läget annorlunda, då ställs i allmänhet krav på någon form av kompetensbevis: i t.ex. Kroatien ett ICC för kustfarvatten.

För kanaler och inre vatten är läget dock annorlunda:

I Tyskland sägs det att utlänning ska ha motsvarigheten till det tyska Sportbootführerschein Binnen  om båten är under 15 meter. För utlänningar som inte vistats längre än ett år i landet gäller dock hemlandets bestämmelser. En svensk förare behöver alltså inget kompetensbevis om man inte har ett fritidsskepp. För större fartyg (15 - 25 meter) måste enligt de senaste bestämmelserna man skaffa ett SchifferPatent E  (på Rhen ett Rheinpatent  som man inte kan erhålla förrän man som elev gjort 16 resor fram och tillbaka på de delar av floden som patentet ska gälla för). Man får alltså hyra in en skeppare i dessa fall.

I Nederländerna och Belgien krävs för förare av båtar över 15m eller som kan köras i mer än 20 km/h ett liknande kompetensbevis.

I Frankrike krävs för förare av alla båtar som använder kanalsystemet det franska Permis plaisance en eaux intérieures  för båtar under 20 m för större båtar krävs Permis grande plaisance en eaux intérieures. Detta gäller för framförandet av andra franskregistrerade båtar än dem som hyrts.. Svenskar behöver t.v. inget kompetensbevis för genomresa.

Ett International Certificate of Competence, ICC,  för inre vatten vari ingår ett avlagt prov på  CEVNI, de gemensamma bestämmelser som reglerar trafiken på europeiska floder och kanaler, godtas av myndigheterna i Tyskland, Nederländerna, Belgien och för Frankrikes del för samtliga Permis. För färder på maritima avsnitt, t.ex. Ijsselmeer och Schelde kräver dessutom belgier och holländare av skepparen på en 15 m lång båt eller båt kapabel till minst 20 km/h att denne är minst Coastal Skipper,  eller har ett ICC för kustfarvatten.

FN:s res nr 40: Krav för beviljande av internationellt behörighetsbrev för förare av fritidsbåt

I

1. En innehavare av ett officiellt nationellt behörighetsbrev kan, genom att uppvisa behörighetsbrevet, utan tilläggsexamen på begäran få ett internationellt behörighetsbrev av det land som har utfärdat det nationella behörighetsbrevet om kraven i del II i denna bilaga uppfylls. 

(min anm:
skulle kunna vara en i fastställda delar ifylld intygsbok från NfB)

2. I andra fall än de som nämns i första stycket kan sökanden beviljas ett internationellt behörighetsbrev i enlighet med kraven i del II i denna bilaga först efter att han/hon har avlagt examen.

II Krav

1. För att bli beviljad ett internationellt behörighetsbrev skall den sökande

(a) vara minst 16 år,

(b) vara fysiskt och psykiskt lämpad som förare av fritidsbåt, och speciellt ha tillräcklig syn- och hörselförmåga

samt

(c) ha avlagt examen som intyg över nödvändig behörighet för att föra fritidsbåt.

2. Sökanden skall vid examen uppvisa

(a) tillräcklig kännedom om bestämmelser som gäller användning av fritidsbåt samt nödvändiga nautiska och tekniska kunskaper för säker navigering i inre farvatten och/eller kustvatten samt

(b) förmåga att tillämpa dessa kunskaper och färdigheter i praktiken.

3. Navigationsområdena (inre farvatten och/eller kustfarvatten) skall beaktas i examen. Den skall innehålla åtminstone följande specifika ämnen:

3.1 Tillräcklig kunskap om relevanta bestämmelser och nautiska publikationer:

Trafikbestämmelser som tillämpas på inre farvatten, speciellt CEVNI (Europeiska trafikförordningen för inre vattenvägar), och/eller kustfarvatten, speciellt sjövägsreglerna inklusive säkerhetsanordningar för sjöfarten (utmärkning av vattenvägar och utläggning av bojar),

3.2 Förmåga att tillämpa de nautiska och tekniska kunskaperna i praktiken:

(a) Allmän kännedom om båten, placering och användning av säkerhetsanordningar samt om motorns/seglens funktionsduglighet,

(b) manövrering av båten och insikt i hur vindar, strömmar, annan interaktion mellan båt och miljö samt liten djupmarginal inverkar

(c) handlande vid möte med eller omkörning av andra farkoster,

(d) ankring och förtöjning i alla förhållanden,

(e) manövrering i slussar och hamnar,

(f) allmän kännedom om väderförhållanden samt

(g) allmän navigationskunskap, speciellt positionsbestämning och bestämning av säker kurs.

3.3 Specialförhållanden:

(a) Principer för förhindrande av olyckor (t.ex. man över bord),

(b) handlande vid kollision, maskinfel och grundstötning, inklusive igentäppning av läcka, samt assistans vid nödsituation,

(c) användning av livräddningsanordningar och -utrustning,

(d) brandskydd och -bekämpning samt

(e) förhindrande av förorening av vattnen.

Svenskar kan skaffa ett Kanalintyg som intygar att innehavaren vid ett prov visat tillfredsställande kunskaper i navigering på europeiska inre vattenvägar samt kunskaper om CEVNI. Den som har ett förarintyg och fullgjord praktik kan vända sig till NFB eller auktoriserad förhörsförrättare (www.nfb.a.se) för ett skriftligt prov på CEVNI och får efter ett godkänt sådant ett kompletterande kanalintyg som ersättning för utländska motsvarigheter. I princip krävs dock inget kompetensbevis för svenska båtar under 15 meters längd på genomresa. Anledningen till detta är att Sverige (och Norge) inte har något krav på kompetensbevis i det egna landet för framföarndet av fritidsbåt, undantagandes fritidsskepp, och inte undertecknat resolution 40 om ett internationellt certifiket (ICC).

Många andra länder vill också att man ha någon form av kompetensbevis (Portugal, Tunisien, Grekland för att nämna några). Ett minimum är att kunna visa upp NFB:s intygsbok med förarintyg och båtpraktik.

Försäkringar

Krav på obligatorisk försäkring finns i några länder (Italien, Spanien och numera också Grekland) mot skada som drabbar tredje man. En sån försäkring ingår, eller kan ingå, i en vanlig båtförsäkring. Dokumentet ska vara översatt till resp. lands språk

Svenska Sjös klubbförsäkring gäller sommartid förutom Östersjön, Kattegatt och Skagerack även södra Nordsjön fram till Calais. För övriga områden vänder man sig bäst till Alandia eller Pantaenius, där man kan få hyggliga villkor (i Alandias fall ser man gärna att man är medlem i SXK:s Medelhavsseglare). Går man med i Oceanseglingsklubben ger Pantaenius genom Sjösäkerhetskompaniet i Stockholm www.ombordinnan.se extra rabatt: man kan försäkra båten även för längre färder jorden runt mot 2-3% av värdet.

Personliga försäkringar får man skaffa enligt eget tycke. Ta med blankett E111 för att få sjukvård till reducerat pris enl. svenska förhållanden. Det gäller om man är borta högst ett år; ska du stanna borta längre bör du ha en privat sjukförsäkring.

Inklarering

I många länder vill man att man anmäler sig hos tull eller polis, även om man anlöper från hamn inom EU (Nederländerna och Belgien t ex). Men har du gott samvete kan du enl. min mening strunta i detta och direkt söka upp en plats i marinan eller hamnen. Ibland får du besök ändå av tullen.

Kommer man från hamn utanför EU eller har icke-EU-medlemmar eller tullpliktigt gods ombord är man alltid skyldig anmäla sig hos resp. tullmyndighet. I de flesta länder ska också den gula flaggan vara hissad i dessa fall.

Observera att Kanalöarna, Kanarieöarna och Madeira ligger utanför EU:s tullfria område.